Aftonbladet tycker (Markus Larsson)

Headlines
Alcazar
Det blir inte glittrande gaydisco förrän i refrängen. Verserna, som förtjänar de största rubrikerna, ligger i samma säng som heterosexuell västkustpop. Efter fjolårets attackdisco “Stay the Night” känns formen lite ovan, åtminstone till en början. Men Alcazar gör alltid vrålsnygga och vältajmade shownummer som saknar döda sekunder. Och de är svenska mästare i slutposer.
+++

Tonight
Johannes Bah Kuhnke
Det finns en bra stadiumrockballad här nånstans. En sån där maffig gräddtårta som Robbie Williams brukade göra inför hundratusentals tändare, förlåt, mobiltelefoner och läsplattor. Men Bah Kuhnke är ju inte en Robbie Williams. Han är en sympatisk artist var namn innehåller “väldigt många exemplar av bokstaven h”.
++

Doctor Doctor
Elin Lanto
I “Doctor Doctor” dricker en hårig sleazerock från 80-talet lakritsshots med en dagisramsa från 00-talet. Låten har lite samma problem som en viss “Manboy” från förra veckan. Man ledsnar på den tjatiga refrängen efter en halv minut. Efteråt undrar man vad de tre skyltdockorna till höger fyller för funktion. Och om de har kalsonger på sig.
++

Hur kan jag Tro på Kärlek
Erik Linder
När Erik Linder ställer sig framför kamerorna i sin allra finaste sommarkostym och plockar fram en mycket varm blick känns bidraget genast som en sketch av Killinggänget där Robert Gustafssons värmländske dansbandfigur Roland står i en frikyrka och sjunger om att solen går upp. Så hårresande tillrättalagt. Alldeles för gulligt. Men han blir ändå farlig.
+

Yeba
Getty Domein
Om bidraget varit en fråga i “På Spåret” skulle resan gått söderut. Gett Domeins etnodisco för tankarna till world music-artister som Angelique Kidjo, Youssou N’Dour och Peter Gabriel. “Yeba” är, för att vara Melodifestivalen, ett stilbrott. Men själva låten är inte särskilt märkvärdig. Det känns mest som bakgrundsmusik till diverse mästerskap i fotboll.
++

Kom
Timoteij
Refrängen följer med dig hem, äter upp maten kylskåpet och slaggar i din säng med skorna på. Du blir inte av med fanskapet. Här bildar fiolalverna i Sarek ett nytt band tillsammans med kolibrierna från Disneys julafton. I Kiev. “Kom” är mest en uppvisning i hur många “kom” och “som” och “om” det får plats i en text på tre minuter.
+

You’re out of my Life
Darin
Konsten att koka en vinnande powerballad är, enligt låtskrivarna, att stoppa ner ett irländskt pojkband, Roxettes “It must have been Love” och en tårdrypande text om döden i en mixer och trycka på “on”. Men det är Darins show från början till slut. Jämfört med resten av startfältet är rösten en spelöppnande passning av Peter Forsberg.
++++

Heaven or Hell
Crucified Barbara
Crucified Barbara är lätt det hårdaste som nånsin ställt upp i Melodifestivalen. Låten innehåller inga och fluffiga Poodles- eller Hear-refränger. “Heaven or Hell” låter snarare som ett ilsket lägenhetsbråk. Leopardmönster. Eldrabatten. Väggen av “Masen”-förstärkare. Några skäl att till varför Crucified Barbra behövs i Globen.
+++

Till Final:
Darin
Alcazar

Till Andra Chansen:
Crucified Barbara
Timoteij